Att renovera badrum är till stor del en materialfråga. A och O är att uppfylla de krav som ställs av branschorganisationerna kring vilka fukthalter och spänningar badrummet ska klara av. Saker som vilket kakel man ska använda, vilken färg spottarna ska ha, och om handfatet ska vara i porslin eller metall är egentligen inte det viktigaste eftersom sådana saker är kosmetiska.
Förmodligen har du valt att leja ut arbetet på en kunnig yrkesman, men du kanske vill köpa delar av materialet själv? Då lönar det sig definitivt att sätta sig ner en stund och läsa på lite om vad som gäller för de olika material som används vid en badrumsrenovering. Om olyckan skulle vara framme är nämligen försäkringsbolagen stenhårda på att allt från material till installation är fackmannamässigt.
Viktigast för väggen är att den uppfyller kraven på dels böjstyvhet, dels att skivmaterialet måste vara resistent mot fukt när det sitter mellan diffusionsspärren och tätskiktet, och dels att tätskiktet verkligen är tätt enligt gällande normer.
Höga krav ställs på underlaget för plattsättning, så se till att du inte får med dig vanligt sandspackel från byggvaruhuset. Det är gips- eller cementspackel som gäller om väggen ska klara av 0,5 MPa.
Sedan 2008 är det enligt branschorganisationen BKR förbjudet att använda kartonggips som underlag på alla ställen utom i taket. Kartongfri gips är dock tillåtet att använda, och det finns även cellplastskivor och skivor av fibercement i bra kvalitet.
När det gäller tätskiktet är det enklast och bäst att välja tätskikt, primer och massa från samma leverantör eftersom de är testade och bevisligen fungerar bra tillsammans. Om du väljer produkter från olika tillverkare innebär det dessutom att garantin upphör.
När det gäller badrumsgolv är det främst kravet på böjstyvhet som styr, eftersom golvet är bärande. Det är förstås extra viktigt att tätskiktet håller eftersom det främst är golvet som utsätts för fukt och väta. Läckor i tätskiktet leder så gott som garanterat till dyra fuktskador på sikt, så spara inte in på denna del av badrumsrenoveringen.
Enligt normerna är alla golvbrunnar byggda efter 1990 godkända att ha kvar vid en renovering, men är brunnen skapad tidigare än så måste den göras om. En golvbrunn ska alltid vara ingjuten i bjälklaget, och får alltså inte hänga i golvskivan.
Lutningen på golvet ska vara minst 0,5 cm per meter i hela badrummet, och 1 cm per 50 cm i duschutrymmet. I de flesta fall (ibland undantaget mycket små badrum) ska armeringsnät läggas på golvspånskivan och minst 12 mm, men gärna mer, flytspackel. Om du ska ha golvvärme krävs minst 15 mm flytspackel, men hur mycket som är lämpligt för att undvika sprickbildning kan leverantören svara på.